« Prev Job 12 Next »

Chapter 12

1Därefter tog Job till orda och sade: 2Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut! 3Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt? 4Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig! 5Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla. 6Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand. 7Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig; 8eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked. 9Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det? 10I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda. 11Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak? 12Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat. 13Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd. 14Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta. 15Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet. 16Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand. 17Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar. 18Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter. 19Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall. 20Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt. 21Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel. 22Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset. 23Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort. 24Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker. 25De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.

« Prev Job 12 Next »
Please login or register to save highlights and make annotations
Corrections disabled for this book
Proofing disabled for this book
Printer-friendly version





Advertisements



| Define | Popups: Login | Register | Prev Next | Help |