Chapter 56

¹För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. ²Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän. ³Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig. ⁴Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig. ⁵Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig? ⁶Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig. ⁷De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv. ⁸Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede. ⁹Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok. ¹⁰Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi. ¹¹Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord. ¹²På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig? ¹³Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer. ¹⁴Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.