Chapter 38

¹En psalm av David; till åminnelse. ²HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede. ³Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig. ⁴Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull. ⁵Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga. ⁶Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull. ⁷Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande. ⁸Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp. ⁹Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull. ¹⁰Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold. ¹¹Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta. ¹²Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån. ¹³Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen. ¹⁴Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun; ¹⁵ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun. ¹⁶Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud. ¹⁷Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar. ¹⁸Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig; ¹⁹ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd. ²⁰Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak, ²¹de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda. ²²Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig. ²³Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.