« Prev Psalm 32 Next »

Chapter 32

1Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld. 2Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek. 3Så länge jag teg, försmäktade mina ben vid min ständiga klagan. 4Ty dag och natt var din hand tung över mig; min livssaft förtorkades såsom av sommarhetta. Sela. 5Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde icke min missgärning. Jag sade: »Jag vill bekänna för HERREN mina överträdelser»; då förlät du mig min synds missgärning. Sela. 6Därför skola alla fromma bedja till dig på den tid då du är att finna; sannerligen, om ock stora vattenfloder komma, skola de icke nå till dem. 7Du är mitt beskärm, för nöd bevarar du mig; med räddningens jubel omgiver du mig. Sela. 8Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra; jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig. 9Varen icke såsom hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, eljest får man dem ej fram. 10Den ogudaktige har många plågor; men den som förtröstar på HERREN, honom omgiver han med nåd. 11Varen glada i HERREN och fröjden eder, I rättfärdige, och jublen, alla I rättsinnige.

« Prev Psalm 32 Next »
Please login or register to save highlights and make annotations
Corrections disabled for this book
Proofing disabled for this book
Printer-friendly version





Advertisements



| Define | Popups: Login | Register | Prev Next | Help |